Lycklig(t) Lotta(d)
En blogg av och med en lyckligt lottad småländska i Stockholm.
måndag, december 29, 2008
lördag, december 27, 2008
Julmys
På juldagen blev vi bjudna till Daniel, Lotta, Thure och Stina på julmys. Kvällen bjöd på god mat och dryck, hårbottensmassage, konsert av och med Thure och Stina (Guitar Hero) och Sing Star. Kvällen till ära fick Thure passande frisyr a la rock n´roll av Linda! Tack fina vänner för en supertrevlig afton!
måndag, december 15, 2008
Min stjärngosse
Jag hoppas att ni alla fick en riktigt härlig Lucia-helg. För egen del blev det en fantastiskt trevlig glöggfest hemma hos sköna Sandra i lördags. Rykande glögg, mumsiga tillbehör och härliga vänner. I övrigt har jag pysslat med både julkort och julklappar i helgen. Inte dåligt, eller hur? Det är ju trots allt en hel vecka kvar till julafton... :) Dagen till ära bjuder jag på min charmiga stjärngosse - sötaste gudsonen Elmer. Visst är han underbar?
fredag, december 12, 2008
Hemma

torsdag, december 11, 2008
Lillebrors seger
Grattis lillebror till seger i årets Nobel-tävling! Precis som du förutspådde drog vår drottning på sig en ljusblå klänning. Frukostscones till dig under julledigheten! :) Själv måste jag nog säga att Lena Adelsohn bar kvällens finaste klänning. En tuff klänning i skotskrutigt med ena axeln bar och synliga dragkedjor längs med klänningen - helrätt och så snyggt!
Min inbjudan till festligheterna måste dock ha kommit bort för jag har inte sett röken av den... Hur som helst så föredrog jag att sitta ett stenkast från Stadshuset, närmare bestämt på Restaurang Kungsholmen. Jag och min sköna väninna Linda unnade oss lite vardagslyx med god mat och ett glas vin. Minst lika trevligt som festligheterna ett par hundra meter bort!
Min inbjudan till festligheterna måste dock ha kommit bort för jag har inte sett röken av den... Hur som helst så föredrog jag att sitta ett stenkast från Stadshuset, närmare bestämt på Restaurang Kungsholmen. Jag och min sköna väninna Linda unnade oss lite vardagslyx med god mat och ett glas vin. Minst lika trevligt som festligheterna ett par hundra meter bort!
onsdag, december 10, 2008
Nobel
Så var det dags för en av årets viktigaste tävlingar. Varje år slår familjen Malmberg vad om vilken färg drottning Silvia har på sin Nobel-klänning. Förra året låg buden på grå (både jag och mor), blå (pappa) och grön (Anders). Vi drog alla varsin nitlott då fru Bernadotte valde att dansa runt i en röd blåsa. Dagens bud ligger på lila (Charlotta), grön (pappa) och blå (Anders).
Vinnaren blir bjuden på hembakta scones under julledigheten av förlorarna. Jag känner starkt att turen är på min sida i år. Nå, vad tror ni mina vänner? Kanske går hon helt "wild and crazy" och slår till på en klänning i sann gay-anda dvs regnbågens alla färger? Det skulle i och för sig förvåna mig mycket...
Vinnaren blir bjuden på hembakta scones under julledigheten av förlorarna. Jag känner starkt att turen är på min sida i år. Nå, vad tror ni mina vänner? Kanske går hon helt "wild and crazy" och slår till på en klänning i sann gay-anda dvs regnbågens alla färger? Det skulle i och för sig förvåna mig mycket...
tisdag, december 09, 2008
onsdag, december 03, 2008
Energi
Trött och hängig? Behöver något uppiggande? Varsågod, här kommer dagens dos av energi - The Killers med låten Human. Vrid upp volymen på max och njuuuut!
http://www.thekillersmusic.com/release/Albums/day_and_age-12
http://www.thekillersmusic.com/release/Albums/day_and_age-12
tisdag, december 02, 2008
Saknad
Kära vänner, efter många förfrågningar vill jag meddela att jag fortfarande finns kvar här på bloggen. Hm, har dock inte noterat så många kommentarer från er så jag trodde kanske att ingen läser mina inlägg...
Tiden rinner iväg. Det har gått lite drygt en månad sedan min fina mamma somnade in. Jag kan fortfarande inte riktigt tro att det är sant. Det känns som att det är någon annan man pratar om. Trots att vi var med till sista andetaget, trots alla förberedelser inför begravning, trots alla fina blommor och snälla kort som strömmar in känns det ändå helt overkligt. Svårt att beskriva.
Saknaden är som ni säkert förstår enorm för oss alla. Jag har kommit på mig själv flera gånger på väg hem från jobbet med tanken "åh, när jag kommer hem ska jag slå en signal till mamma". Det blir lite svårt, helt enkelt. Jag saknar mamma så ofattbart mycket. Hur ska detta sluta? Om jag saknar henne så här mycket redan, hur ska jag ta mig genom resten av mitt liv?
Jag försöker dock att tänka på allt det positiva. Hur många får 30 fantastiska år fyllda av kärlek och värme tillsammans med sina föräldrar? (Ja, pappa det gäller dig också min skatt!) Det är klart att man alltid vill ha mer. Men det finns ändå de som aldrig får en sekund. Jag har haft en underbar uppväxt med både min mor och min far vid min sida. Det dom ha lärt mig kommer jag för alltid att bära med mig - oavsett var de befinner sig. Kärlek, kärlek och återigen kärlek.
Jag är dock helt övertygad om att mamma har det bra där hon är nu. Sitter med största sannolikhet med lillasyster Anette och myser över ett glas vin. Skrattar och mår bra. Ingen smärta. Ingen sjukdom som tynger sinnet. Jag vet att hon är med oss, även om vi kanske inte alltid känner det. Och framför allt så stärker det mig att jag VET att vi någon gång kommer att ses igen.
Tills dess vackra mamma - jag älskar dig!
Tiden rinner iväg. Det har gått lite drygt en månad sedan min fina mamma somnade in. Jag kan fortfarande inte riktigt tro att det är sant. Det känns som att det är någon annan man pratar om. Trots att vi var med till sista andetaget, trots alla förberedelser inför begravning, trots alla fina blommor och snälla kort som strömmar in känns det ändå helt overkligt. Svårt att beskriva.
Saknaden är som ni säkert förstår enorm för oss alla. Jag har kommit på mig själv flera gånger på väg hem från jobbet med tanken "åh, när jag kommer hem ska jag slå en signal till mamma". Det blir lite svårt, helt enkelt. Jag saknar mamma så ofattbart mycket. Hur ska detta sluta? Om jag saknar henne så här mycket redan, hur ska jag ta mig genom resten av mitt liv?
Jag försöker dock att tänka på allt det positiva. Hur många får 30 fantastiska år fyllda av kärlek och värme tillsammans med sina föräldrar? (Ja, pappa det gäller dig också min skatt!) Det är klart att man alltid vill ha mer. Men det finns ändå de som aldrig får en sekund. Jag har haft en underbar uppväxt med både min mor och min far vid min sida. Det dom ha lärt mig kommer jag för alltid att bära med mig - oavsett var de befinner sig. Kärlek, kärlek och återigen kärlek.
Jag är dock helt övertygad om att mamma har det bra där hon är nu. Sitter med största sannolikhet med lillasyster Anette och myser över ett glas vin. Skrattar och mår bra. Ingen smärta. Ingen sjukdom som tynger sinnet. Jag vet att hon är med oss, även om vi kanske inte alltid känner det. Och framför allt så stärker det mig att jag VET att vi någon gång kommer att ses igen.
Tills dess vackra mamma - jag älskar dig!