Ny behandling

Idag har mamma varit på sjukhuset i Linköping. Den cellgiftsbehandling hon får har visat sig inte vara så effektiv som vi hade hoppats på. De har nu avbrutit cellgiftsbehandlingen för att istället testa en bromsmedicin i form av hormontabletter. Nu gäller det bara att ta nya tag och vänta på dess inverkan.

Suck, jag är så utomordentligt trött på den jäkla skitsjukdomen. Tänk att något så litet som en ynka liten cell kan ställa till med så mycket elände. Det är ofattbart att något som inte ens är synligt för det mänskliga ögat kan vända upp och ned på hela livet. Nu om någonsin förstår man vad som verkligen är viktigt i livet, och vad som med facit i hand är helt orelevant. Det är bara synd att någon ska behöva dra bort mattan under fötterna för att man ska inse något som egentligen är så självklart.

Som sagt, nu tar vi nya tag! Skam den som ger sig!