Varför?

Text från min insamling till förmån för Rosa Bandet, 3 okt:
Det händer aldrig mig. Hur många gånger har man inte tänkt den tanken? Dags att vakna. Det händer tyvärr hela tiden, och nästa gång kan det vara någon i just din närhet som drabbas av cancer. Hösten 2003 gjorde cancern entré i mitt liv. I dubbel bemärkelse. Min vän Johan och min mamma fick cancerbesked ungefär samtidigt. Livet vändes upp och ned. Det som bara händer andra var nu en del av mitt liv. Den hösten påbörjade vi en resa, en slitsam resa som fortsätter än idag. Underbara Johan förlorade sin tappra kamp, endast 29 år gammal. Min fantastiska mamma kämpar än idag med näbbar och klor mot cancern. Så stark. Så vacker. Så beundransvärd. Vi har nu kommit till ett läge där inga nya behandlingar kommer att ges. Vi riktar nu all vår energi och kärlek åt att ta till vara på den tid vi har tillsammans. Mycket kärlek vill jag lova. Som anhörig känner man sig fullkomligt hjälplös. Jag lovar, jag hade givit precis allt för att se min mamma frisk igen. Jag önskar inget mer i hela världen. Men det enda jag vill, kan jag helt enkelt inte påverka. Vad jag KAN göra är att se till att pengarna fortsätter att trilla in till den så viktiga cancerforskningen. Nu förstår ni säkert varför den här insamlingen är så viktig för mig. Det här är vad jag KAN göra. Hjälp mig, investera i någon annans morgondag.